torsdag 10 april 2014

Nu

Nu helt plötsligt så verkar de vilja förbättra för Molly. Nu...
Kan det möjligen ha att göra med att vi funderar på att gå till media?

Chefen för barn- och elevhälsan tyckte att det var konstigt att Molly inte testat att ha en assistent på raster och fritids. I sociala situationer. Jo tack. Det har vi bett om i flera år men bara fått till svar att det inte finns ekonomi till det.
Är det konstigt att vi fått nog? Är det konstigt att vi vill att vår dotter ska få gå i en skola där hon ska få må bra?
Nu är det faktiskt försent....

Biträdande rektorn på Mollys skola hade tydligen sagt till chefen för barn- och elevhälsan att vi tappat dialogen. Vi? Det var han som inte var med på senaste mötet på skolan och det är han som sagt nej när vi bönat och bett om att Molly behöver stöd på rasterna (och musik och idrott). Jag har förtusan suttit och gråtit inför honom, lärare och specialpedagog i frustration över situationen. Och där habiliteringen försökt att stötta och argumentera men utan att de heller fått något gehör.
När jag mailat honom angående att Molly i ilska rivit en klasskompis på fritids har jag inte ens fått svar.
Han har varit medveten om vårat missnöje. Vi har flera gånger sagt att vi kommer kontakta skolinspektionen,, vårt missnöje är inget nytt.

Men som sagt. Visst är det konstigt att Molly inte har fått pröva att ha en assistent....men helt ärligt....nu?
Nu är det försent. Låt oss få gå till en skola som är anpassad till henne.


Ett stort tack till alla er som delat och gillat mitt förra inlägg! Kärlek till er! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar