Gnäll och gnöl

Jag önskar att jag hade orken att skriva av mig lite...

Istället fastnar jag i "göra-ingenting-land"...tankarna surrar än på trevligheter än på jobbigheter...inget blir löst och bara det ytterst viktigaste blir gjort. 

Imorgon är sista semesterdagen och jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med jobbet också. Men det är klart att det ska gå. Jag har ju tid....det är inte det.

Mollys EEG-resultat. Ja det är ju det som är det jobbiga. Och Ångesten över att inte veta hur jag ska lyckas puzzla ihop höstens schema. Alla saker som bokas in hela tiden: 

Molly: logopeden, neurologmottagningen, scouter, simskola, piano?

Pontus: skolläkaren, logoped?, eviga tandläkarbesök, scouter, simskola, friidrott.

Vi: psykologen på habiliteringen, förälramöte...

Och så allt annat: friidrottstävlingar, kalas, hajker...matsäckar och gympadagar.

Det tar liksom aldrig slut och jag längtar redan nu till nästa sommars lugn och paus från alltihop. 

Men nu har jag gnölat färdigt. För stunden. Det hjälper ju inte. Påminner mig själv om att andas.

Dags att hänga tvätt, diska, laga mat och röja. 

Varför kan jag inte bara fokusera på roligheter? Torpdrömmar och så kanske lite dejting. Men just nu går det inte riktigt...