Ibland lägger man saker åt sidan. Det är för svårt att fokusera på allting samtidigt.
Jobbet blir lidande. Så.... Då var det skrivet. Får hoppas att mina läsare inte är såna att de tipsar chefen. För jo jag gör mitt allra bästa men mitt bästa nu är inte alls lika bra som det var i somras. Men jag kämpar. Tro inget annat.
De senaste månaderna har varit tuffa och jag ser inte direkt något slut på det heller...
Har fått lägga den eventuella epilepsin åt sidan. Där handlar det bara om väntan på att få komma på undersökningar och det finns inget alls som jag kan göra.
Det innebär att jag igen får pusha M när hon klagar över sin huvudvärk att fortsätta kämpa på. "Du måste till skolan. Det blir säkert bättre snart." Och igen känner jag mig som en stor skurk som inte tar min dotters upplevelse och smärta på allvar men hur gör man då?
Hon får inte mindre huvudvärk av att stanna hemma från skolan. Det enda det leder till är att hon tappar ännu mer i skolan och att hon ännu mindre vill gå dit. Och summan av det hela kommer bli att M blir hemmasittare.
Men det är bara 3 veckor till jullovet. Jag längtar. Försöker få ledigt ett par dagar till från jobbet så jag får en ordentligt sammanhängande ledighet. Jag behöver det.
Samtidigt rullar allt annat på.
Nytt möte med skolan nästa måndag. Jag hoppas de har lite besked till oss då. Besked om M får en egen resurs nästa termin. Vad gör vi om de säger nej? Hon kommer aldrig klara våren som det ser ut nu. Vet att nästa steg är att gå högre upp i kommunen. Och att om det krävs ta hjälp av media.
Och kommer skolan starta upp en liten undervisningsgrupp nästa höst? Det får vi inte besked om förrän jan-feb. Vi kan inte vänta utan besöker skolor så mycket vi orkar. Vi var till en i förra veckan. Ska till två andra på onsdag.
Vi söker annat trots att vi inte har kommunens stöd. Vi hoppas på att det kan gåvägen, ändå....på något sätt.
Habiliteringen hjälpte oss jättebra med matsituationen. Dietisten var kanske inte lika bra. Återbesök och uppföljning i januari.
Hos logopeden går det också framåt. Hon jobbar nu med att öva på olika känslouttryck och att tolka dessa - superbra (M tror väldigt ofta att människor är arga när de tex är trötta eller inte ler). Vi hoppas att de ska sätta igång en ny dyslexiutredning nu efter årsskiftet så att den hinner bli klar innan de nationella proven drar igång i mars.....och för att det är bättre för oss att få veta definitivt om hon även har dyslexi när vi söker till andra skolor.
Ja...lite av allt det som är....just nu.
Det finns mera. Schemat är vissa dagar fullknökat. Men det finns dagar med tomrum också men kanske inte riktigt tillräckligt. Äh, nu ska jag snart sluta gnälla.Tur att vissa aktiviteter iaf har juluppehåll. Men så finns det ju en hel del annat att fixa till julen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar